Mitt liv som Au Pair i Boston

Igar blev svenska familjen godkand och jag ringde Melinda, min counseler, pa direkten for att sa fort som mojligt traffa henne! Hon hade dock "klienter" bade torsdag och fredag och pa lordag var hon bortrest. Sa jag fick tid med henne pa sondag! Lite irriterad blev jag att jag inte kunde fa en tid med henne tidigare, men men sondag var ju anda inte sa langt ifran.. Senare pa kvallen efter att ha pratat med Katrin och Kristin, kande jag att jag var tvungen att prata med Melinda pa direkten! Sa jag ringde till henne igar kvall och lamnade ett meddelande att jag ville ga i rematch och att hon skulle ringa mig! Idag pratade jag med henne och hon sa att jag nu maste prata med min familj (det ska jag gora ikvall...)

Nu till det roliga....
Melinda: Har du nan familj i atankte som du skulle vilja byta till?
Jag: ooooh, naaaa... Jag vet bara att jag vill stanna kvar i detta omrade.
Melinda: Ja, det finns ju som sagt en svensk familj i Lexington som soker en au pair.
Jag: Jahaja.
Melinda: Jaa, dom kanner ju Katrins familj och James (Katrins vardpappa) har pratat med huvudkontoret om att matcha ihop dig med den svenska familjen..
Jag: (jaaavlaaar........)
Melinda: Jag blev ju inte forvanad nar du ringde igar! Men sant hander ju ibland. Har du traffat den svenska familjen nanting?
Jag: ooh... ja, lite kort pa julfesten Katrins familj hade..

Sa hon har da vetat om detta hela tiden!! Har tror vi att vi lurat henne, men fan, vi kom inte undan!
Hon verkade i alla fall inte bli sur! Skont..